Carolines arv

Titel; Carolines arv
Författare; Katherine Webb
Förlag; Historiska media
Recensionsexemplar

Det är många saker jag gillar med Carolines arv, och inte alls många som jag inte gillar. T ex så tycker jag att Katherine Webb får ihop de två tidsplanen i berättelsen på ett mycket fint sätt. Jag gillar också de olika miljöerna, att hon förflyttar sig på ett bekvämt sätt mellan två kontinenter. Beskrivningen av hur det måste ha varit att komma som "fin dam" eller "bortskämd ung kvinna" från New York till rena rama vildmarken i början av 1900-talet känns äkta.

Det är väl inte så konstigt att man får ganska starka Kate Morton vibbar av den här romanen. Det är mycket som känns igen. Engelsk landsbygd, två tidsplan och inte minst en eller flera mörka familjehemligheter.

Jag tänker dessutom ofta på filmen Gilbert Grape när jag läser boken. Jag ser Johnny Depp som Dinny rättigenom hela boken, och även om jag inte ser Leonardo DiCaprio som Harry så finns det ju likheter i och med någon form av nedsättning.

Varför jag hela tiden ser scener ur filmen Stekta gröna tomater när jag läser den här boken är dock en gåta ... Jag har ingen aning om varför den poppar upp hela tiden.

Det jag tycker absolut bäst om i Carolines arv, är beskrivningen av Erica. Framförallt så gillar jag hur hon beskrivs som barn, under den där sommaren då systrarna Beth och Ericas kusin Henry försvann och aldrig återfanns. Hur hon som Beths lillasyster var förälskad i (eller ungdomligt svärmade för är ett uttryck jag gärna använder här!) Dinny, och hela tiden hängde Beth och honom i hälarna. Det framgår så oerhört tydligt hur hon vill att alla ska vara glada och nöjda! Att alla ska vara vänner, och att allt ska vara som det alltid har varit. En medlare ut i fingerspetsarna. Det är något rörande över den framställningen av Erica som barn, tycker jag. Lika rörande är systrarnas lojalitet gentemot varandra och gentemot Dinny.

Den här medlande egenskapen märks tydligt även hos Erica som vuxen, liksom hennes kärlek till sin syster och det där att hela tiden ta ansvar för andra människors lycka.

Det ska bli spännande att se om det kommer någon ny titel av Katherine Webb. Det här är hennes debut, och hon blev nominerad till flera debutantpriser 2010 när Carolines arv gavs ut. Hur som helst så kommer jag läsa mer av henne om det blir fler romaner.