lördag 25 maj 2013

Personer du kanske känner

Titel; Personer du kanske känner
Författare; Jay Asher & Carolyn Mackler
Förlag; Bonnier Carlsen

Till en början så var jag inte särskilt imponerad av Personer du kanske känner. Jag kände mig snarast lite besviken eftersom förväntningarna var höga i och med att jag gillade Tretton skäl varför så mycket.

Jag tyckte det skrevs ut för mycket i texten, saker som inte behövs förklaras, att det inte litades tillräckligt mycket på läsarens förmåga att se bilden själv. Men, jag ändrade uppfattning ganska snabbt ändå. Jag fastnade i karaktärerna och jag gillar upplägget.

Mycket kort om handlingen är att 1996 får Emma en dator av sin pappa. Hon installerar den och får sedan en cd-rom av grannen, för att kunna koppla upp sig på AOL (America online). Istället för AOL:s startsida hamnar hon på någonting som heter Facebook...Först tror hon självklart att någon driver med henne, men förstår efter ett tag att det här faktiskt är något från framtiden som hon på något underligt vis kan se. Hon hittar sig själv såklart, och hon är inte alls nöjd med vad hon ser. Tillsammans med Josh, grannkillen, märker hon att deras handlingar 1996 påverkar vad som händer på Facebook 15 år senare.

Det hela låter kanske lite krystat, men det blir bra, jag lovar! Det är lite kul att läsa om Facebook utifrån ett synsätt från någon som inte har en aning om vad det handlar om. Man får sig helt klart en tankeställare.

Det jag gillar mest i boken är nog att det ges en sådan fin bild av de fyra vännerna; Emma, Josh, Tyson och Kellan. Visst bråkar de och visst är de taskiga mot varandra ibland, men i grund och botten så tar de hand om varandra.. Framförallt så ser de varandra, på riktigt, och märker om något inte står rätt till. De drar sig inte heller för att säga ifrån om de tycker att någon av de andra flippar ur och kanske inte beter sig så smidigt som man skulle önska. Jag hör nu när jag skriver det hur präktigt det låter, men det kändes absolut inte så under läsningen.

Jag är glad att jag fortsatte min läsning och inte avbröt när jag blev lite besviken i början. Personer du kanske känner får absolut följa med för att pratas om på bokpraten i sommar!

Jag hade inte läst någonting av Carolyn Mackler tidigare, jag tror inte det finns någon mer titel översatt till svenska. Nu efter Personer du kanske känner står hon på min lista över författare att kolla upp.

fredag 24 maj 2013

Eggers litterära sällskap 3

Gästbloggare nummer två från Eggers litterära sällskap är P.O. För att sätta lite press på de andra medlemmarna att skicka in sina bidrag så är det bara att kommentera och skynda på dem! Både här på bloggen och på facebook...


Det var någonting som saknades. Egentligen var det flera saker som saknades men det visste jag inte då. Jag hade kommit hem från 6 månader i Tanzania, separerat från min dåvarande sambo och hade ett högst tillfälligt jobb som jag inte trivdes med alls. Musiken och sporten som jag sysslat med i mitt liv låg i träda och min fritid och mina lediga kvällar gick mest ut på att gå på krogen och ganska planlöst dricka stora stark med nära vänner eller mycket ytligt bekanta. Den intellektuella stimulansen var i princip 0 och jag gick i funderingar på vad jag skulle kunna göra för att mitt liv skulle hoppa upp ett par pinnar i livskvalitet. Så kom jag på det!

Jag gillar att läsa men har alltid varit lite dålig på att ta mig tid till att göra det. Jag började fråga de personer som stod mig närmast om de ville vara med om jag skulle starta en bokklubb. Alla svarade nej utom Horraz som gillade iden. Så vi kom överens om en bok och Horraz tyckte att vi skulle ses på hotell Eggers på grund av dess historiska miljö och att detta skulle säkert tillföra lite kultur i vår lilla klubb. Vi träffades en söndagskväll och drack några öl samt pratade om "män som hatar kvinnor". Vad vi upptäckte var att man kan uppleva en bok så oerhört olika trots att vi är ganska lika som personer och diskussionen blev ganska intressant trots att vi bara var två till antalet.

Kanske var det just detta som gjorde att folk började bli nyfikna på vad vi hade startat. Efter denna första träff så visade kapten, FvZ, Bryschan intresse och genast var vi 5 personer på den andra träffen! Sedan dess har den vuxit till 9 medlemmar med stort intresse för gott sällskap, god mat, goda öl och diskussion kring en bok som ofta hamnar i liknelser med samhället. Numer fattas det faktiskt inget i mitt liv. Jag har en underbar dotter, ett jobb jag trivs med, ett nystartat rockband och sist men inte minst Eggers litterära sällskap som sätter guldkant på livet. Jag säger inte att Eggers gjorde så att jag är nöjd med mitt liv men den tillförde i alla fall en positiv effekt.

PO

torsdag 23 maj 2013

Hemma kanske inte är en plats

Titel; Hemma kanske inte är en plats
Författare; Lin Hallberg
Förlag; Rabén & Sjögren
Recensionsexemplar


Som jag skrev lite snabbt för ett tag sedan så tycker jag Lin Hallbergs senaste ungdomsroman Hemma kanske inte är en plats är riktigt bra. Jag tycker hon har hittat en helt suverän ton i de här böckerna som inte är hästböcker, men som ändå handlar om att leva med hästar, och som riktar sig till lite äldre ungdomar än de som kanske läser hästböcker i vanliga fall.

Karaktären Sara i Hemma...har råkat ut för en olycka. En häst bet henne svårt och hon hamnade på sjukhus under en ganska lång tid. Väl hemma igen bestämmer hon sig för att använda försäkringspengarna till att återvända till Argentina, där hon tillbringade sina första sju (?) år. Sara minns de här åren som helt perfekta. När hon sedan återvänder inser hon ganska snart att hon som barn självklart inte såg allt som hände. Saker som klasskillnader och fattigdom är inte lätt för ett litet barn att få syn på, om man själv tillhör de som har det bra.

Hon reser tillbaka till Argentina för att försöka ta reda på vad som egentligen hände, varför familjen plötsligt lämnade en för henne som barn en perfekt tillvaro. Svaren hon får är inte enkla och definitivt inte lätta att ta till sig, ingenting är som svart eller vitt. Jag förmodar att Lin Hallberg tillbringat en del tid i Argentina, annars tror jag det skulle vara svårt att så målande beskriva dels miljöer och dels de känslor Saras barndomsvänner besitter gentemot strukturer i de samhälle de lever i.

Ett fint grepp i boken är de brev som Sara skriver till sin mamma. Som läsare vet man inte riktigt från början var mamman befinner sig någonstans, men man förstår att något har hänt, som gjort att Sara lever med sin bror och pappan.

Det lätt att ta in Saras frustration. Hon är en smart tjej som förstår att saker och ting inte riktigt är så enkelt som hon upplevde dem som barn, men hon kan inte få sina barndomsvänner och deras familjer att tala klarspråk, att försöka hjälpa henne som utomstående att förstå hur det politiska läget i landet var och är. Det är som att de antingen tycker att det är någonting hon har med att göra, eller att de inte vill belasta henne med insikter som skulle bli tunga att bära med sig. Saras naivitet i kombination med hennes vilja att förstå och göra rätt gör henne till en komplex karaktär man gärna följer under resans gång.

Det här är tredje boken Lin Hallberg skriver för ungdomar som hamnar i någon sorts egen kategori häst/identitets/utvecklingsroman och jag hoppas på fler. Jag hoppas också att de här böckerna hittar många läsare och då inte bara ungdomar utan även vuxna läsare.

måndag 20 maj 2013

Eggers litterära sällskap 2


Först ut bland medlemmarna i Eggers litterära sällskap att gästblogga på Bibliotekskatten är O.F alias Pastorn. Varsågod!

”Okej honey, nu sticker jag iväg på Eggers! Kommer hem sent. Ha det bra, hej. Puss!”. Försöker stänga ytterdörren innan den obligatoriska kommentaren kommer. ”Ta det lugnt, inte för mycket nu”. Stänger dörren och mumlar otydligt ”Ja, ja det är lugnt”, medan jag redan är tre timmar fram i tankarna där Horraz med sin böjliga penna försöker plita ner kvällens Eggning på försättsbladet av  kvällens bok. Vid denna tidpunkt är förmaningen hemifrån väldigt långt borta. Varför lägga band på sig när alla mina bröder sitter här runt bordet, mätta och härligt berusade av dryck och sällskap? Vi har precis avslutat en fantastisk måltid med efterföljande bokdiskussion, kanske något ostrukturerad i sin form men ändå förvånansvärt klar i innehåll. Vinnaren av Eggningen får sin belöning med de vanliga bortförklaringarna från oss andra. Snart är det dags för notan och sen vidare ut i natten. ”Ta det lugnt”, klingar allt längre och längre bort.

Trycker upp hissen, sätter in hörlurarna kollar att boken ligger i jackfickan. Har jag Eggat den? Ja, på sista sidan sitter mina Egg med bläck. Viktigt med bläck, går inte att ändra mitt under den gemensamma bokdiskussionen. Medan hissen åker neråt ler jag för mig själv, kommer ihåg mitt brandtal jag höll för att bli invald i Eggers. Stora ord och yviga gester är mitt minne av det men det lyckades. Kommer ihåg mina första möten där Eggningen var ett enda stort frågetecken. Vet inte hur många gånger Gösta försökte förklara systemet men helt plötsligt föll allt på plats och nu framstår det riktigt simpelt. Går ut genom porten och styr stegen mot restaurangen. ”Ska bli intressant och se hur restaurang och bokval går ihop, ser inte den direkta kopplingen”. tänker jag medan jag traskar genom ett regnvått Göteborg. Tar upp mobilen och tittar på klockan. ”Upps, tjugo minuter tidig. Undrar om jag är först eller om någon annan hunnit före? Well, märker det om några minuter.” En spårvagn skramlar förbi och jag börjar fundera på om vi läst någon bok med Göteborgs anknytning? Jo, Tandoriälgen. Fick minst sagt blandat bemötande och det är ju det som är en stor del av Eggers genialitet. Att vi alla kommer från olika litterära sammanhang. Vi har blandat de flesta genrer, läst både popcorndeckare och nobelprisvinnare, ingen mer värd än den andra.

Svänger runt hörnet och ser skylten på restaurangen. Ser mig omkring på gatan, ingen annan från Eggers på ingång? Öppnar dörren, stänger av musiken i lurarna och går fram till baren. Verkar som jag är först på plats. Ögnar snabbt genom öllistan, hittar en ale och söker ögonkontakt med bartendern. ”Hallå Pastorn!” Där längst inne i restaurangen sitter P.O. och vinkar. Jag säger åt bartendern att sätta upp en nota på bordet, nickar åt P.O.s håll. Bartendern säger att  det redan finns en, jag tar min ale och går mot bordet. Ler stort när jag ser boken med de sista sidorna ligga uppslagen framför P.O. ”Jaså, man sitter och skamläser?”, drar ut en stol och sätter mig. ”Ja, det gäller ju att ha den i färskt minne och förresten är jag inte ensam.” säger P.O. och pekar nedåt bordet. Där står ett glas med öl och bredvid ligger ännu en uppslagen bok. ”Horraz kom för två minuter sedan och är på toaletten, han hade tydligen de berömda sista tjugo kvar. Läget annars?” ”Jodå, det är väl som det är. Jämna plågor”, svarar jag. ”Låt inte mig störa, läs du klart så länge”. ”Nämen, goddag”, hör jag bakom mig och där står Horraz. ”Om du ursäktar så gör jag P.O. sällskap och, hrm, läser ikapp lite?” ”Lugna puckar”, svarar jag och tänker att det är skönt att vissa saker aldrig ändrar sig. Tar en klunk ur glaset och funderar lite på vad jag ska säga om boken. Vill hitta någon fyndig formulering som de andra inte har tänkt på. Kanske något om... ”Jaså, det här här ni sitter och ruvar?” Kapten bryter av mina funderingar när han slår sig ner vid bordet. Hälsar på de läsande bröderna med ett snett leende för att sedan vända sig mot mig. ”Något nytt sen senast?”

Kapten kommer tydligen direkt från träningen och verkar taggad till tusen. Vi börjar dryfta vad som hänt sen senast innan servitören kommer fram och undrar om vi vill beställa något. Ingen mat än men lite mer påfyllning i glasen skulle sitta utmärkt, tack. Innan beställningen kommit tillbaka hörs det två bekanta röster ifrån baren. Gösta och Bryschan stötte tydligen ihop med varandra redan på Drottningtorget när de skulle hoppa på en vagn. De verkar vara inne i ett samtal som har något med husrenovering kontra livskvalité att göra. När de slår sig ner börjar skamläsarna få något jagat i blicken. En gång i tiden var det närmast spöstraff på att inte läst klart innan mötet började. Nu för tiden är det spott och spe från övriga bröder som är straffet för ej utläst bok. Klockan börjar närma sig utsatt tid men vi saknar fortfarande tre Eggersmedlemmar. Just som vi börjar ta upp våra mobiler för att kolla läget kommer T. och FvZ in genom dörren. Stora leenden och någon liten gliring åt ÖIS eventuella plats i diverse tabeller, något som går mig helt över huvudet, då mina fotbollskunskaper sträcker sig till två stolpar och en boll. Servitören kommer fram och undrar om det börjar bli dags att beställa mat. Vi är en man kort men kan börja titta på menyn. Det vanliga surret om vad som ska ätas breder ut sig över bordet. Vegetarianerna har som ofta lite mindre utbud men vad gör väl det? Gösta och Horraz letar som så ofta upp det mest exotiska som de kan hitta på menyn medan vi andra är lite mer restriktiva. Vin och öl beställs in och ett gemytligt välbehag börjar infinna sig runt bordet. Vi alla stämmer av vad som hänt sen sist, det var ändå två månader sen vi sågs. Ännu en runda öl kommer in. Plötsligt hörs ett ”Hej hej, grabbar! Jaså, ni väntar inte på mig?” en svettig och högröd Pluborg står vid bordet. Han har i vanlig ordning jobbat över, hämtat ungar, lagat mat och missat vagnen. Han slår sig ner bredvid mig får en öl och utbrister ”Jäklar vad skönt att äntligen vara här!” Alla runt bordet nickar samstämmigt, det finns ingen annan plats någon av oss vill vara på just nu.

Nu börjar Eggerskvällen.

”Pastorn”




fredag 17 maj 2013

Eggers litterära sällskap 1


För en sisådär sex år sedan så frågade min bror P.O om jag och N ville vara med i en bokcirkel som han och några till var på gång att starta upp. En cirkel som inom kort skulle få det något pretentiösa namnet Eggers litterära sällskap. Vi hade en femåring och en nioåring hemma och livet var fullt av olika aktiviteter, så vi kände att nej, det kunde vi inte även om vi hade velat.

Som storläsande bibliotekariesyrra till P.O har jag sedan följt Eggers litterära sällskap på ganska nära håll. Kollat vad de läser, vad de tycker, vem som valt vilken titel etc. Ibland ångrar nog både jag och N att vi inte hoppade på den här cirkeln, för de håller fortfarande på.

Medlemmarna turas om att välja bok, och den som väljer bok bokar också bord på lämplig restaurang. Stället de träffas på ska ha någon typ av anknytning till titeln de ska diskutera. Kul grepp tycker jag. De har också andra intressant saker för sig. Bland annat ett oerhört komplicerat röstningssystem, där de dels får fram vad boken får för betyg, dels hur alla i gruppen tror att de andra kommer att rösta. Jag tänker inte ens börja försöka reda ut det där. Det lämnar jag istället över till någon av medlemmarna i Eggers litterära sällskap.

Tanken är nämligen att de ska få presentera sig själva här på bloggen genom att skriva lite gästinlägg. Jag ser mycket fram emot det här och är helt säker på att det kommer bli intressant läsning. Först ut blir O.F vars inlägg kommer här på Bibliotekskatten om några dagar.

Nedan är listan på titlar de läst samt ställena de träffats på. Någonstans finns också betygen för alla titlar samlade, men de får jag återkomma med...

Hotell Eggers - Män som hatar kvinnor samt I riktning mot begynnelsen
Respekt - Snö
Bishops arms - Den tredje polisen
Gyllene Prag - Fallen
Lai wa - 1000 eldar slickar himlen
Krakow - De välvilliga
Rover - Tandoriälgen
Ölrepubliken  - Med kallt blod
Delirium - Kapitalet
Red Lion - Nattpatrullen
Hos Patrik - Farväl till vapen
Lokal - Babian
Lassasino- Låt den rätte komma in
Silvis - Kunzelmann
La village  - Handel med döden
Flying barrel - Den som vässar vargars tänder
Hos Thomas - Mästaren och margarita
Slussen - Just kids
Puta madre - Blodets meridian
Pastahouse - Gomorra
Manjana- Darling riverr
La village - Pause play
Gyllene Prag - Ost
Michelangelo - 2666
Zozaki - Kafla på stranden
Krakow - Anarki in the uk
Hos P- En man som heter Ove

Trysil - Rekviem för John Cummings
Ombra - Den sista cigaretten


torsdag 16 maj 2013

Homecoming queen

Titel; Homecoming queen
Författare; Moa Herngren
Förlag; Bonnier Carlsen


Jag gillade Homecoming queen riktigt mycket. Lika bra att säga det på en gång. Jag hade inga förväntningar alls, vilket var väldigt skönt, och kände ett stort JA med en gång när jag började läsa.

Det jag gillar mest är att jag tycker Moa Herngren får fram så många olika sidor av USA i boken. Det är inte något svart eller vitt, gott eller ont. På samma sätt lyfts Mys olika sidor fram på ett mycket skickligt sätt.

My reser som utbytesstudent till USA. Stället hon hamnar på är långt ifrån allt hon föreställt sig. En liten håla långt bort från all ära och redbarhet, hos 'mom' som är religiös, manisk och har ett enormt kontrollbehov. My trivs inte, hon känner sig vilse och vet inte hur hon ska agera i olika situationer. Hon blir kompis med ett syskonpar som också sjunger i kyrkokören. Till saken hör också att My hemma i Sverige gick i musikklass och har en enorm sångröst, vilket inte enbart är en god sak. Hon har snarare låst sig helt och hållet och har en fruktansvärd prestationsångest kring sin sång.

Som titeln antyder blir My, eller Tessie som mom bestämmer sig för ska vara Mys amerikanska namn, nominerad till titeln Homecoming queen och blir inslängd i de för oss här hemma i Sverige så totalt annorlunda förberedelserna och hysterin kring hela den apparaten.

Det är fint att läsa om hur My vacklar mellan att inte känna sig hemma alls, att tvärtom vilja ställa sig upp och skrika att det här är inte ok, och att samtidigt försöka anpassa sig. Anpassa sig för att faktiskt klara av att stanna tiden ut. Hon ser sig själv förändras och en del av henne gillar det, samtidigt som en annan del avskyr det. Det är också fint att läsa mailen som My får hemifrån, hur mycket hennes familj längtar efter henne. Det märks att de tar hand om varandra på riktigt. Särskilt mycket gillar jag att läsa Mys brev till sin morfar som hon verkar ha en väldigt nära relation med.

Några små kärlekshistorier hinns med, men det är inget sockersött över någon av dem vilket i sig känns skönt och äkta. Hoppas Moa Herngren kommer att skriva fler ungdomsböcker. Jag har inte läst hennes tidigare romaner, men de finns definitivt på min läslista nu.

tisdag 14 maj 2013

Rapport kommer snart

Ett längre Inlägg om 'Hemma kanske inte är en plats' kommer inom kort, men jag kan säga så mycket som att Lin Hallberg skrivit ytterligare en väldigt fin ungdomsbok. En ungdomsbok som absolut inte är en hästbok i traditionell mening men ändå handlar till stor del om att leva med hästar.





tisdag 7 maj 2013

Trenden håller i sig


Ser ut att bli ett ganska dåligt läsår. I alla fall första halvåret. Fast man vet ju aldrig, det kanske vänder! En positiv sak med att jag inte har kommit igång ordentligt med min läsning är i alla fall att jag börjat lyssna mycket mer på musik igen. Kan helt plötsligt inte gå utanför huset utan hörlurar till mobilen, vilket känns roligt eftersom jag inte haft den känslan på många år nu.

April

1. Dilsa och den falska förälskelsen, Petrus Dahlin (Hcf)
2. Ritual, Mo Hayden
3. Evermore, Alyson Noël (u)
4. Onda flickor, Alex Marwood
5. Förföljda, Arne Norlin & Andreas Palmaer (Hcg)
6. Månfågel, Ingelin Angerborn (Hcg)
7. Djuren flyttar in, Lin Hallberg (Hcf)
8. Allan Zongo flyger i luften, Henrik Einspor (Hcf)
9. För alltid Sigge, Lin Hallberg (Hcf)
10. Like this for ever, S J Bolton
11. Vargens hjärta, Martin Widmark, Mats Vänehem (Hcg)
12. Vad jag såg och när jag ljög, Judy Blundell (u)
13. Det går bara inte, Camilla Jönsson (u)

3 romaner
4 Barn Hcf
3 Barn Hcg
3 ungdom (som man faktiskt nästan kan räkna som vuxen...)

lördag 4 maj 2013

Man kan inte lyckas jämt

Jag blev misstänksam när jag läste det något ursäktande förordet, men kunde ju inte låta bli att läsa ändå... Kommer förmodligen att hoppa över de två andra tidiga Gerritsen jag klickade hem samtidigt!




torsdag 2 maj 2013

Böcker jag ser fram emot att läsa inom kort!

Det finns ju många fler, men här är några titlar som jag verkligen ser fram emot att läsa nu i vår...Ingen inbördes ordning, och det kommer säkert att komma en massa annat emellan och det känns lite som väldigt säkra kort både vad det gäller barn, ungdom och vuxen. Men som sagt! De blir ju en hel del annat också.